Att leva med Kerry Blue Terrier

Varför skaffade vi en Kerry Blue Terrier?
Vi letade efter en ras som var tilltalande för hela vår familj. Det var viktigt att hunden var framåt, lagom i storlek och hanterbar för alla familjemedlemmar. Det var viktigt för mig att känna mig trygg med att barnen själva kunde gå ut med hunden. Samtidigt ville vi ha en hund som orkade följa med på alla våra upptåg. När vi skaffade Heidi fick vi precis detta. Nu följer Heidi, Iris och Leia med glädje och utan problem med vem som helst av oss oavsett vad vi gör, allt från skogspromenader, cykelturer och joggingrundor, fotbollsmatcher och stadsturer, till stillsamma träffar med familj och vänner.  


Heidi och Iris sommaren 2011
Hur var det att skaffa en Kerry Blue som första hund?
Innan vi skaffade Heidi läste vi en del hundböcker för att förbereda oss. Jag anmälde oss till valpkurs så fort det gick och på denna kursen fick jag lära mig mycket nytt. Framför allt hur jag skulle göra för att hon skulle förstå vad jag ville. Vi ägnade mycket tid åt henne och försökte vara konsekventa mot henne. 

När Heidi var två år gammal skaffade vi ytterligare en kerry tik, Iris. Jag gick på valpkurs med henne också så fort det var möjligt. När vi bestämde oss för att spara en valp, Leia, efter Heidi så fick givetvis hon också gå valpkurs. Efter valpkurserna har jag fortsatt att gå kurser med alla tre för att lära mig mera och för att aktivera dem på ett bra sätt. Just detta med aktivering är viktigt. Idag har vi tre kerry tikar som bor tillsammans med oss och det fungerar bra eftersom vi undviker situationer inomhus som betyder konkurrens. De får t.ex. aldrig leksaker inomhus eftersom alla ska ha samma även om de fått exakt likadana. 

Vad ska man tänka på när man skaffar en Kerry Blue?
Det viktigaste är att man är beredd att på att det tar tid att ha hund. Dessutom måste man vara konsekvent när man fostrar en kerry. Konsekvent är bestämma sig för vad man vill, inte att vara hård. Det innebär t.ex. att man nonchalerar att valpen morrar när man ska ta upp den utan lugnt fortsätter som planerat. Men detta anser jag gäller oavsett vilken ras man skaffar även om jag inser att det finns svårare och lättare raser.  

Vad kan man göra med en Kerry Blue?
Jag tycker att man kan göra i stort sett allt med en kerry. Den är stor nog att följa med på långa promenader och cykelturer. Det finns mycket lekfullhet i rasen och det märks när de får bada och då gärna hämta pinnar eller när de kampar.

Jag tränar lydnad med Heidi och Leia på Malmö Brukshundsklubb och har även tävlat lite. Vi har även tränat rallylydnad och agility. Dessutom har vi kört lite spårträning. Idag finns det aktiva tävlande i freestyle, lydnad, rallylydnad, nosework med mera och några kerrysar har gjort viltspår prov. Flera kerrysar gör bra resultat i rallylydnad och agility. 

Många kerryägare ställer ut sin kerry någon gång och många har utställningar som sitt stora intresse. Det är roligt att ställa ut eftersom man då träffar andra kerryägare och deras hundar. Då finns det gott om tid att diskutera olika frågor som rör rasen specifikt och hundar i allmänhet. Det krävs en hel del förberedelse att ställa ut en kerry men det är roligt att få sin hund bedömd och det sociala utbytet är mycket trevligt.  

Jag tror att för att få en riktigt nöjd kerry måste man låta den jobba. Detta behöver man inte göra i organiserad form utan det räcker att själv träna kontakt med mera under lekfulla former när man är ute och går. Eftersom kerryn älskar att göra saker är ett annat alternativ att låta kerryn leta upp godis eller gå ett enkelt spår. 

Att träna hund i grupp ger dock ett trevligt utbyte med andra hundintresserade och man lär sig alltid något nytt, både hund och förare. Dessutom är gruppträning ett enkelt sätt att lära sin hund umgås med andra hundar på ett okomplicerat sätt. Man kan alltid anpassa kurserna och träningen till sin egen ambitionsnivå.


Hur krävande är pälsvården?
En kerry fäller inte men den kräver pälsvård, precis som de flesta andra raser som inte fäller som soft coated wheaten terrier och lagotto romagnolo.

En kerry bör badas ungefär en gång i månaden och klippas minst var sjätte vecka. Innan badet bör pälsen borstas ut för att hunden ska bli riktigt ren. Efter badet ska pälsen kardas ut ordentligt så att det inte finns några tovor kvar. Detta tar lite tid men om man gör det ordentligt varje gång den badat blir det enklare. Om man inte har för avsikt att ställa ut sin kerry är det inga problem att klippa den själv. Då kan man även klippa ner den för att underlätta skötseln. Det finns en bra klippbeskrivning på SKBTK:s hemsida som är lätt att följa och på Internet finns det flera instruktionsfilmer. Dessutom anordnar SKBTK:s lokalavdelningar klippkurser med jämna mellanrum och efter en sådan kurs och lite övning fungerar det bra att klippa själv till utställning. Givetvis kan man att lämna in kerryn för badning och klippning men då blir man av med den mysiga stund med sin hund som pälsvården faktiskt är.

Man måste även rycka håren i öronen på en kerry, och klippa håret under tassarna. Öronhåren rycker man för att undvika att få infektioner i öronen. Det råder delade meningar om detta behövs men de flesta erfarna kerryägare säger att det är nödvändigt för att undvika problem med öronen. Håret mellan tassarna måste man klippa eftersom annars samlas det smuts där i hårda knutor och det gör att hunden får ont när den går. Det kan även bli infektioner i tassarna om de inte sköts.

Det är viktigt att man tidigt vänjer kerryn vid att bli hanterad, det vill säga att man borstar den, känner på leder, håller i tassar, klipper klor m.m. Det underlättar den framtida skötseln.

Är en Kerry Blue en bra familjehund?
När Heidi och Iris växte upp hade vi tre halvvuxna söner i huset och det var mycket liv och spring, kompisar som kom och gick i en strid ström. Detta var inget som bekom Heidi eller Iris. När Leia växte upp hade sönerna blivit lite äldre och huset lugnare vilket gör att hon reagerar mer när det kommer folk även om hon tycker att det är väldigt roligt. Alla tre tycker att det är kul när det kommer nya och gamla bekantskaper på besök. De har uppfattning att eventuella besökare har kommit hem till oss för att träffa dem. 

Våra hundar älskar människor, både stora och små. Heidi är oftast mer intresserad av att hälsa på matte och husse till andra hundar än på hundarna men kan efter det mycket väl tänka sig att leka en stund om det är en hund som faller henne i smaken. Iris hälsar på den som kommer först, husse eller hund, och leker därefter gärna med den som är intresserad. Leia tycker om att leka med andra hundar men hälsar gärna på människor som vill hälsa på henne.

Här hemma delar alla tre ut sina ömhetsbetygelser till den som är närmast just för stunden och de gör ingen skillnad på oss i familjen. Det viktiga för dem är att de får vara med oss, vem av oss de är med har mindre betydelse.

Var kan man hitta mer information om Kerry Blue Terrier?
På SKBTKs (Svenska Kerry Blue Terrier Klubben) hemsida kan man hitta mycket information om rasen. Det finns en länk till hemsidan till höger i bloggen.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar